© 2016 Nicholas Williams

Pùb gwir gwethys / All rights reserved


Clyckya obma ha goslowes / Click here to listen

Bledhen labm.m4a


Text an recordyans / Text of the recording

Egery in dyw several fenester rag gweles an text ha goslowes i’n kettermyn.

Open in two separate windows to see the text and listen at the same time.

De Lun an seythen dhewetha a veu an nawves dëdh warn ugans a vis Whevrel. Ny vëdh naw dëdh warn ugans in mis Whevrel ma’s unweyth pùb peder bledhen. I’n bledhydnyow erel yma try hans try ugans ha pymp dëdh yn udnyk, saw drefen an bës dhe drailya adro dhe’n howl in try hans try ugans pymp hag udn qwarter dëdh, res yw addya udn jëdh dhe bùb peswora bledhen. In Sowsnek an vledhen hir yw gelwys ‘leap year’, rag i’n vledhen wosa an vledhen hir yma reknans an dedhyow ow lebmel dres an jëdh addys. Rag referrya dhe’n vledhen hir yma an Gembrion ow leverel blwyddyn naid ‘year of leaping, leap year,’ grôndys wàr an Sowsnek. Yma bledhen labm comendys rag ‘leap year’ in Kernowek, hanow a veu desmygys wàr fùndacyon an Sowsnek ha’n Kembrek, dell hevel—rag nyns yw ger vëth kefys rag ‘leap year’ i’n textow Kernowek.* In termyn Poblegeth Rom mis Whevrel o mis dewetha an vledhen, hag yth o va an mis cot’ha inwedh. Rag addya dëdh dhe’n mis-na an Romans a wre rekna dywweyth an wheffes dëdh dhyrag dallath mis Merth, ha’n jëdh addys-na a vedha gelwys bissextum, hèn yw ‘wheffes dobyl, wheffes dywweyth.’ An vledhen hir a vedha gelwys annus bissextilis gans an Romans hag yth yw versyon a’n an hanow-na dhe weles whath rag ensampel in Frynkek, rag an Francas a lever année bissextile rag bledhen labm. An ger bissextum a veu degys aberth i’n tavosow Keltek inwedh. In Bretonek an vledhen labm yw bloavezh bizeost hag bizeost i’n lavar-na yw devedhys dhyworth bissextum. Bledhen hir in Godhalek yw bliain bhisigh; bliain yw ‘bledhen’ ha bhisigh yw biseach ‘bissextum’ i’n jenytyf gans trailyans medhel wàr an kensa kesson. In Godhalek an ger biseach a lesas y styr dhe sygnyfia ‘tabm addys, tabm amendys’ hag ytho ‘amendyans, yaghheans.’ Mars yw Godhalegor whensys dhe leverel ‘Gwra omwellhe yn scon’, rag ensampel, ev a lever Nára fada go mbeidh biseach ort ‘Bynner re bo pell erna vo amendyans warnas.’ Yth o Dualtach Mac Firbhisigh scrîba ha scolar brâs in Wordhen in bledhydnyow cres an seytegves cansvledhen. Ev a screfas lyver brâs aghscrifow pò genealogies a’n Wydhyly hag a’n Normans in Wordhen. Scant ny wodher tra vëth adro dhe Dualtach y honen, saw apert yw dhyworth y hanow teylu Mac Fir Bhisigh ev dhe vos skydnys dhyworth nebonen gelwys Fear Bisigh ‘den biseach.’ Dre lycklod y feu an hendas-na genys wàr an nawves dëdh warn ugans a vis Whevrel. 

*Nôten: nyns yw gwir an lavar-na. In y erlyver dornscrefys yma Lhuyd ow ry Bledhan lebmal ‘Blwyddyn dawl’. An hanow ûsys in Kembrek yw blwyddyn naid ‘leap year’, saw yth hevel fatell usy Lhuyd ow mênya ‘leap year’ i’n tyller-ma.