© 2021 Nicholas Williams

Pùb gwir gwethys / All rights reserved

Clyckya obma ha goslowes / Click here to listen


Text an recordyans / Text of the recording

Egery in dyw several fenester rag gweles an text ha goslowes i’n kettermyn.

Open in two separate windows to see the text and listen at the same time.

I’n vledhen dyw vil dew warn ugans y fÿdh Wordhen anserhek dres cans bledhen. Res yw dhyn soposya fatell o kescarydhyon Wordhen pò ‘Irish separatists’ whensys dhe wellhe stât an Wydhyly comparys gans an savla a viens y ino mar teffa Wordhen ha remainya in Breten Veur. Wosa Wordhen dhe wainya anserhogneth dhyworth an Vreten Veur, yth esa hy whath i’n Gemeneth Vretednek avell Frankstât Wordhen. Saw dystowgh y torras gwerryans in mes inter an party faverus dhe’n Gemeneth ha’n re-na esa ow qwetyas cowl-anserhogneth avell repùblyk. Ny veu hodna obtainys bys pedn moy ès ugans bledhen. An gwerryans dynasek pò ‘civil war’ a wrug damach brâs dhe erbys an stât nowyth, rag y feu dystrôwys hensy horn, ponsow, fordhow ha lies byldyans. An Frankstât a dhewedhas y kensa bledhen ytho in kendon vrâs. Pàn dheuth an gescarydhyon fest crev dhe allos in Wordhen orth dallath an bledhydnyow deg warn ugans, y a dhalathas gwythresa polycy a honenlowrder economek pò ‘economic self-sufficiency.’ Kynth o Wordhen newtral in Secùnd Gwerryans an Bÿs ha kyn recêvas hy Gweres Marshall dhyworth an Amerycans warlergh an gwerryans, ny wrug Wordhen soweny yn economek i’n dedhyow-na. I’n bledhydnyow hanter-cans adro dhe mylyon a cytesans Wordhen a forsâkys an pow ha mos dhe Sasana ha powyow erel tramor. Yth esa poblans Wordhen ow codha dhyworth an kensa bledhen a anserhogneth bys i’n vledhen mil naw cans whegh deg onen. Pàn wrug Wordhen gasa an Vreten Veur, yth o hy mar rych avell Denmark. Warbydn an vledhen mil naw cans ha try ugans bytegyns yth o hy an pow bohosecka in North-West a Ewrop. Pàn gafas an pow anserhogneth, yth o Catholygyon moy ès naw deg pymp person in mes a bùb cans. Dre rêson a hedna y feu polycy adhyscansek ha polycy socyal gorrys inter dêwla an Eglos Catholyk. Ny veu hedna spêda in fordhow, dell veu apert moy adhewedhes. Dre rêson Wordhen dhe asa an Wlascor Udnys i’n mil naw cans dew warn ugans, ny ylly hy enjoya an gwellheans in standard a vêwnans in remnant a’n Wlascor Udnys dhyworth an termyn-na. Yth o Wordhen mar vohosek dell o hy, in part drefen hy dhe vos trehys dhyworth tolldaloryon i’n remnant a’n Wlascor Udnys. Ny wrug Wordhen enjoya an avauncyansow brâs in Stât an Les warlergh Secùnd Gwerryans an Bÿs, spessly an Servys Nacyonal Yêhes. In gwir ny wrug Wordhen dallath floryshya yn economek erna wrug governans Wordhen chaunjya aga folycy yn tien ha dre dollow pòr isel dynya companys estren dhe dhos ha settya negyssyow in bàn i’n pow. Yn trist ny wrug governans Wordhen soweny dhe selwel an tavas Godhalek. Kynth yw Wordhen anserhek cans bledhen ogasty, namnag yw an tavas marow yn tien in y dyleryow tradycyonal. Mars eus pobel in emlow a’n Wlascor Udnys ow tesîrya separatya aga honen dhyworth Pow an Sowson i’gan dedhyow ny, martesen doth via ragthans predery pols a istory Wordhen i’n cans bledhen passys.