© 2022 Nicholas Williams

Pùb gwir gwethys / All rights reserved

Clyckya obma ha goslowes / Click here to listen


Text an recordyans / Text of the recording

Egery in dyw several fenester rag gweles an text ha goslowes i’n kettermyn.

Open in two separate windows to see the text and listen at the same time.

Alan M. Kent a verwys agensow hag yma bÿs an lien Kernowek ow mornya onen a’y gewry. Nebonen a vynsa leverel martesen fatell o Alan screfor meur y ascor, saw nyns usy hedna lowr rag descrefa gwalsowas y ober. Cales yw reckna pan lies lyver a screfas ev: novelys, gwariow, trailyansow, lyfrow a whythrans hag artyklys academek. Alan Kent a veu genys in Austol i’n vledhen mil naw cans whe deg seyth. Ev a spênas y yowynkneth in Lann Brobùs hag a veu deskys in Scol Branel in Eglos Stefan. Alan a studhyas in Ûnyversyta Keresk ha warlergh hedna in Ûnyversyta Kerdydh in Kembra. Pàn verwys ev, Alan o arethyor i’n lien i’n Ûnyversyta Egerys. Evertype a dhros in mes dyw vledhen alebma dyllans nowyth a Dharn an Chartour ha Passyon Agan Arlùth. Alan a screfas an raglavar. Sowthenys veuma in scrîven-na Alan dhe wodhvos kebmys ow tùchya tradycyons Kernow ha pelha pùb tra dhe vos redys ganso. I’n raglavar ev a dhysqwedhas y vos âbyl dhe dedna warbarth oll an elementys dyvers rag settya an text in y dyller teythiek. Kyn na wrug ev screfa ma’s in Sowsnek, oll oberow Alan yw growndys in tradycyons Kernow ha’y hengof Keltek. Y wary dewetha o Give Un Fitz adro dhe vêwnans an boxesor brâs dhyworth Hellys Bob Fitzsimmons. Y feu an gwary performys in Hellys in Ebrel hevleny. Warleny Alan a dhyllas cùntellyans a brydydhieth in dadn an tîtel The Mouth of Truth. I’n lyver-ma yma sewyans tender a vardhonogow Fifty Days of Longing ow tùchya caroryon dhyberthys usy wàr an dyweth ow tos warbarth. National Minority a’n vledhen dyw vil ha whêtek yw gwary meur y dhesmygyans gans Alan ow tùchya an scolor Edward Cardew (growndys martesen wàr Henry Jenner). Yma Cardew ow tyscudha dornscrif a bregowthow in Kernowek, saw pàn wel ev an homylys dhe vos fest gorth-Catholyk, ev yw diegrys hag yma va ow tôwlel an dornscrif aberth i’n tan. Yma an novel The Cult of Relics gans Alan ow teryvas adro dhe dry ferson, fôtojornalyth Amerycan, Eddie Hopkins, hendhyscansyth ha Kernow Robert Bolitho, Gwandryas Oos Nowyth Jude Fox ha’n colm intredhans gwrës dre allos creryow pò ‘relics.’ Alan a’m pesys dhe drailya an novel uhelwhansus-na dhe Gernowek hag yma power an auctour dhe wia udn qweth a neujednow dyvers ow qwil argraf crev wàr an redyor. Pàn verwys Alan yth o va tregys in Trûrû. Me a avowas dhodho unweyth nag o an cyta-na re gerys genef, dre rêson, dell hevelly dhybm, hy dhe vos nebes bobaunsus pò ‘pretentious’. Ny wrug Alan dyssentya. “Eâ,” yn medh ev, “Ny yll cyta Trûrû gava dhedhy hy honen nag yw hy Bath.” An ges-na o tîpek a Alan. Dell worama yn personek, larch o Alan pùpprÿs in y vrusyans a screforyon hag a whythroryon erel. Nâ, —ogas ùnpossybyl ywa cresy Alan Kent dhe vos gyllys dhyworthyn. In geryow Bêwnans Meryasek: Ass yw helma meur a goll in Breten sur dhyn ny oll. Ha dhe hedna me a vydn addya: Cres Duw dh’y enef nôbyl.