© 2026 Nicholas Williams
Pùb gwir gwethys / All rights reserved
Clyckya obma ha goslowes / Click here to listen
Text an recordyans / Text of the recording
Egery in dyw several fenester rag gweles an text ha goslowes i’n kettermyn.
Open in two separate windows to see the text and listen at the same time.
Yma lies cyta istorek ha lies peneglos coth in Breten Veur. Onen a’n peneglosyow moyha a les yw hodna in Kerwyns pò ‘Winchester’. Avês dhe’n beneglos hy honen yma hanow brâs dhe Kerwyns, an cyta, rag an scol boblek inhy: Coljy Kerwyns ‘Winchester College’. Y feu an scol growndys i’n vledhen mil try hans eth deg dew gans Wyllyam de Wykham, epscop Ker Wyns ha Chansler Pow an Sowson. An scol a’s teves an cotha istory heb ajwy a scol vÿth in Pow an Sowson. Lies den a bris a gafas aga adhyscans i’n scol, rag ensampel an bolytygoryon Stafford Cripps, Hugh Gaitskell ha Rishi Sunak. Saw dhe dhewheles dhe Beneglos Kerwyns. Eglos i’n tyller-na a veu fùndys gans Cenwalh mytern Wessex (hèn yw gwlascor an West Saxons) adro dhe’n vledhen whe cans whe deg. Alfred mytern a wrug a Kerwyns an brâssa burh pò tre grefhës in Wessex. An dre-na a veu chif-cyta Myterneth Wessex ha warlergh hedna chif-cyta Pow an Sowson hy honen. Pàn wrug Athelstan Mytern herdhya an Gernowyon in mes a Geresk i’n vledhen naw cans ha try deg seyth, Kerwyns o y bencyta ev. An beneglos present a veu byldys inter an unegves ha’n pymthegves cansvledhen ha’y thîtel sodhogyl yw Peneglos an Drynjys Sans, gans Sen Peder, Sen Powl ha Sen Swythun. Yma top a vord crèn pò ‘round table’ cregys wàr an fos in Peneglos Kerwyns. Heb mar yth o an tâbel rownd a bris i’n whedhlow a gort Arthùr Mytern, ha dell hevel Jeffry Menow pò ‘Geoffrey of Monmouth’ ha’y istory a vyterneth Breten Veur a avauncyas les an bobel in Kyng Arthùr. Nyns eus meur a wiryoneth in istory Jeffry ha scoloryon agan dedhyow ny a wor y dhe vos istory greftus pò ‘synthetic history’. An Tâbel Rônd in Kerwyns yw top a vord brâs usy ow ton henwyn a varhogyon dyffrans a Gort Arthùr Mytern paintys warnodho. Dre lycklod an bord a veu gwrÿs rag tournay. Paintyans wàr an bord yw moy adhewedhes hag y feu va gwrÿs wàr arhadow an Ethves Henry. Saw an bord y honen yw meur avarra ès hedna ha herwyth an whythrans a bredn an bord, y feu an bord gwrÿs in rain an Kensa Edward: hèn yw i’n bledhydnyow dewdhek hantercans bys dewdhek peswar ugans. An kensa Edward o dywysyk ow tùchya whedhlow adro dhe Arthùr Mytern hag yth hevel fatell veu an bord gwrÿs rag tournay i’n vledhen dewdhek deg ha peswar ugans wàr ocasyon ambosans dhe dhemedhy a onen a’y vyrhes. Heb mar nyns eus colm vÿth gans an bord dhe Arthùr Mytern y honen. I’n paintyans Tûdor bytegyns yma marhogyon complys, in aga mesk Syr Galahad, Syr Launcelot du lake, Syr Gawen ha Syr Trystram de Lienes.