© 2025 Nicholas Williams
Pùb gwir gwethys / All rights reserved
Clyckya obma ha goslowes / Click here to listen
Text an recordyans / Text of the recording
Egery in dyw several fenester rag gweles an text ha goslowes i’n kettermyn.
Open in two separate windows to see the text and listen at the same time.
An ger ûsys rag ‘shoe’ in Kernowek yw eskys. Yma Lhuyd ow ry dhyn: Gwescowgh an genter-ma et eskys vy. Yma an form liesek dhe weles in eskidieu in Gerva an Kernowek Coth; in Disk dha skyjyow qwyk dhe ves; sevel wàr tir benegys a wrêth, dell lavaraf dhis (Origo Mundi) hag Ev a wrug exaltya y mêster Crist hag a leverys fatell o ev ùnwordhy rag bocla y skyjyow (Tregear). An ger ûsys rag ‘stocking’ yw loder, liesek lodrow. Yth yw loder rÿs in Gerva an Kernowek Coth hag yma Lhuyd ow ry dhyn an lavaren: An lodrow adrô gàs garrow. Yma ken ger i’n Kernowek Coth fosanow. Dell hevel hèn yw versyon aral a *hosanow ‘long hose, stockings’; comparyowgh Kembrek hosanau ‘stockings’. Yth yw ken ger whath gwelys in Gerva an Kernowek Coth pawgen. Dell hevel yma hedna ow tos dhyworth paw ‘foot’ ha gen < ken ‘skin, leather’, rag hedna ‘leather footwear’. Yma Nance ow cresy pawgen dhe styrya ‘low shoe, leather sock’. Yma ger aral whath in gerva William Borlase poltrygas ‘spatterdashes’, hèn yw ‘leggings of leather’, rag dyffres an lodrow Yth esa Nance ow cresy fatell esa an ger ow tos dhyworth poll ‘mud’ ha trygas ‘stopping’. Martesen gwell via kelmy an ger gans an Frynkek triquehouse ‘cloth gaiters’; an ger-na a veu benthygys gans Bretonek avell trikheuzou ‘gaiters, leggings.’ Yma ken ger kefys in Gerva an Kernowek coth: lafroc ‘trousers’ ha lafroc pann ‘cloth trousers’. Yth yw an ger-na in y form adhewedhes ûsys gans John Boson:
Kemerowgh with gàs lavrak poos,
gàs arhans ha’gas owr:
Ma ladron ’mos in termyn nos
ryb vordh Loundres Tour.
Nyns yw ger vÿth i’n tavas tradycyonal rag styrya ‘boot’. Res yw ytho benthygya an ger in y form udnyk botasen, form gùntellek botas, dhyworth Kembrek; comparyowgh botez ‘boot’ in Bretonek. Nyns eus ger vÿth destys rag ‘sandal’ naneyl. Rag hedna ny a res benthygya sandal, liesek sandalys dhyworth Sowsnek. In dadn an ger Latyn subtularis ‘shoe, slipper’ in versyon Sowsnek Coth a’n erva neb o penfenten a Erva an Kernowek Coth, yma an trailyans swiftlere. In gwetha prÿs an trailyor Kernowek a wrug mysredya hedna avell hwistlere ‘whistler.’ Avell trailyans Kernowek ytho ev a screfas whibanor ‘whistler’; comparyowgh chwibanwr ‘whistler’ in Kembrek. In y erlyfryow yma Nance ow ry whybanor avell Kernowek rag ‘slipper’. Errour yw hedna. In gwiryoneth nyns eus ger genesek rag ‘slipper.’ Ny a yll martesen gwil devnyth a pawgen complys avàn, pò dell yw comendys gans Nance in tyleryow erel, ny a yll leverel eskys chy ‘house shoe, slipper.’